I en tid som vår...
I en tid som vår, det känns så underligt, så vemodigt ikväll. Regnet faller ner och det är ingen här jag riktigt känner igen. Det blir åter vinternatt och jag hoppas att du redan lämnat stan. Det blir nog en vacker natt, en ensam stilla tår. Jag somnar in i drömmars sorg. Jag ber om frid, en stilla tomhet sänker sig och gryning går lånsamt mot dag. Marie Fredriksson - I en tid som vår.
För ibland räcker mina ord liksom inte till..
Kärleksförklaringar
Trackback